English
Indian
العربية
Español
Deutsch
Türkçe
Русский
Français (Afrique)
Den första Xbox-bossen: Japanska företag ville stödja Xbox men var rädda för Sony
Idag kommer i princip alla viktigare japanska titlar till Xbox, något som sannerligen inte varit en självklarhet under konsolen snart 25 år på marknaden. Det har ofta saknats stora spelserier, där framför allt Final Fantasy utmärker sig med bara sporadiska släpp.
Det är därmed lätt att tro att japanska spelstudios inte velat stödja Microsoft och deras Xbox, men det verkar inte riktigt vara sanningen. Tvärtom ville bland annat Square (som ännu inte gått samman med Enix) vara med på Xbox-tåget, men vågade inte, något som var sant för flera andra japanska utgivare.
Det menar åtminstone den förste Xbox-bossen Ed Fries som i en intervju hos GamesRadar säger:
"Some of them we were able to do deals with, some of them we weren't. They [Xbox] were able to do some deals after I left with Square, but it was always like, a tough discussion because they wanted Sony to have competition. but they couldn't be too overt for their support of Xbox. They couldn't make it too obvious they were supporting Xbox."
Det förklarar varför det främst kom lite udda japanska spel under de första åren till Xbox, inte minst Capcoms {Steel Battalion}, helt enkelt titlar som inte retade upp Sony. Utgivarna var rädda att bli utfrysta från Playstation, säger han. En del vågade dock stödja Xbox, exempelvis Sega (som var lite hemlösa efter Dreamcast) och framför allt Tecmo. Angående sistnämnda säger Fries:
"They did it kind of to tweak Sony because they wanted Sony to have competitors because otherwise they're a monopoly, and monopolies, you know, just do whatever they want."
Under de sista åren som Xbox-chef gjorde Phil Spencer flera uppmärksammade resor till Japan och uppvaktade de största utgivarna. Det har bidragit till att Xbox-publiken idag sällan missar några japanska spel, men det har alltså tagit drygt två decennier att fullt ut nå dit.
Den første Xbox-sjefen: Japanske selskaper ønsket å støtte Xbox, men var redde for Sony
I dag kommer stort sett alle de store japanske titlene til Xbox, noe som absolutt ikke har vært en selvfølge i løpet av konsollens snart 25 år på markedet. Store franchiser har ofte manglet, og spesielt Final Fantasy skiller seg ut med sine sporadiske utgivelser. Det er derfor lett å anta at japanske spillstudioer ikke ønsket å støtte Microsoft og deres Xbox, men det ser ikke ut til å være helt sant. Tvert imot ønsket Square (som ennå ikke hadde slått seg sammen med Enix) å hoppe på Xbox-toget, men turte ikke, noe flere andre japanske utgivere også mente.
Det er i det minste det den første Xbox-sjefen, Ed Fries, hevder i et intervju med GamesRadar:
"Noen av dem var vi i stand til å inngå avtaler med, noen av dem var vi ikke. De [Xbox] var i stand til å gjøre noen avtaler etter at jeg sluttet hos Square, men det var alltid en tøff diskusjon fordi de ville at Sony skulle ha konkurranse. Men de kunne ikke være for åpne i sin støtte til Xbox. De kunne ikke gjøre det for åpenbart at de støttet Xbox."
Det forklarer hvorfor Xboxen i begynnelsen hovedsakelig mottok et utvalg av japanske nisjespill, ikke minst Capcoms Steel Battalion, som i hovedsak var titler som ikke ville irritere Sony. Utgiverne var rett og slett redde for å bli frosset ut av PlayStation-økosystemet, sier han. Noen våget imidlertid å støtte Xbox, som Sega (som var litt på drift etter Dreamcast) og, fremfor alt, Tecmo. Når det gjelder sistnevnte, sier Fries :
"De gjorde det på en måte for å presse Sony, fordi de ville at Sony skulle ha konkurrenter, for ellers er de et monopol, og monopoler, vet du, gjør bare hva de vil."
I løpet av sine siste år som sjef for Xbox foretok Phil Spencer flere høyprofilerte turer til Japan og beilet til de største utgiverne. Dette har bidratt til at Xbox-publikummet i dag sjelden går glipp av japanske spill, men det har tatt mer enn to tiår å komme helt dit.
Efter 15 år i Hollywood er Joel Kinnamans svenske blevet en anselse rustent
Det er ingen hemmelighed, at udenlandske skuespillere ofte indtager amerikanske roller i Hollywood. Som regel er det briter, der må lægge deres britiske accent om til noget mere amerikansk, men der er også masser af talenter fra andre lande - heriblandt svenske Joel Kinnaman, kendt fra blandt andet The Killing, RoboCop og The Suicide Squad.
Inden Hollywood-karrieren for alvor tog fart, medvirkede han i flere svenske produktioner, men det sker sjældent nu om dage, da hans internationale karriere kører på skinner. Sidste år var det dog tid til et gensyn med de nordiske rødder, da han indspillede den norske tv-serie Jo Nesbø's Detective Hole. Men det var tilsyneladende ikke helt let, for Kinnaman fortæller i et interview med Screenrant, at han efter så lang tid i udlandet har mistet grebet om det svenske sprog i en vis grad:
"Yeah, for me it was... you know, I came to the States like 15 years ago, around 2010. I started working here and I haven't done anything back home since then. So yeah, it was trippy, and halfway through I was a little bummed with myself. When I moved to the States—my dad's American—English has always been an emotional language for me. Sometimes when you learn a second language it's hard to be emotional in that language, but I didn't have that problem. Still, the dialect... it was about trying to sound American.
When I saw a text in Swedish, I would automatically see three or four ways of saying it, how to rhythmize the language. I was much more creative in Swedish when I saw a text. But in English, it was more about getting it right, making it sound American. Over the years, though, I found that I sort of acquired that ability in English too—that I could find the same level of creativity."
Men mens han lærte at mestre det amerikanske engelsk på denne naturlige måde, led modersmålet i stedet et lille knæk. Kinnaman forklarer:
"And when I went back and shot this in Swedish, I realized I have another gear in Swedish that I just haven't been using for 15 years. So it was a bit of an aha-moment for me - I need to be doing stuff in Swedish, in Sweden, regularly."
Jo Nesbø's Detective Hole havde premiere for to uger siden på Netflix her i april 2026, og har ifølge Rotten Tomatoes fået gennemgående høje karakterer med 94 % fra filmkritikere og 74 % fra publikum. Det er bestemt værd at tjekke ud, hvis du er til hårdkogt politidrama - og vil se svenske Joel Kinnaman kæmpe lidt med sit svenske ophav.
https://www.threads.com/@screenrant/post/DW9MS6nCtxw
Nu finns Borderlands även till mobilerna, men bara på utvalda marknader
Bakom kulisserna testar Zynga just nu ett nytt free-to-play-projekt baserat på looter-shootern Borderlands i samarbete med Gearbox Software. Det handlar inte om någon officiell lansering än, utan snarare ett begränsat test på Ios i utvalda regioner (inte Sverige), alltså en så kallad "soft launch". Att Borderlands dyker upp i mobilen är knappast en slump. När Take-Two Interactive köpte Zynga för 12,7 miljarder dollar var planen tydlig: bolagets största varumärken skulle nå nya publikgrupper bortom PC och konsol, och där är givetvis Borderlands en viktig pusselbit.
Spelet, som heter {Borderlands Mobile}, utvecklas av NaturalMotion (en del av Zynga) med Gearbox i en mer handledande roll. Enligt studion själva handlar det om att säkerställa att seriens DNA - alltså humor, design och lootfokus - bibehålls:
"We are always exploring ways to introduce Borderlands to new audiences. Zynga's NaturalMotion studio is currently conducting a limited-time test for an untitled Borderlands mobile project, with Gearbox providing creative guidance on the franchise's design, history, and lore. We hope that players enjoy this new Borderlands experience and look forward to their feedback."
Det som sipprat ut hittills tyder på att det inte rör sig om någon förenklad version. Snarare verkar spelet tydligt påminna om huvudseriens tempo och känsla, fast anpassat för kortare sessioner och pekskärm. Vi hoppas på att kunna återkomma med en recension i sinom tid.
Kostnaden för ineffektiv it kan vara enorm
Ineffektivitet inom it, till exempel långsam support från helpdesken, kostar många företag miljontals kronor varje år. Enligt en ny undersökning uppger dessutom många anställda och it-chefer att de förlorar flera timmar varje vecka.
Det är visserligen ingen överraskning att förseningar hos helpdesken och annan ineffektivitet inom it är vanligt förekommande och kostsamt, men undersökningen som genomförts av Atera, en leverantör av AI-driven helpdesk, sätter siffror på problemet.
Den visar att mer än två tredjedelar av de anställda lägger minst tio procent av sin dag på så kallat metaarbete, såsom att navigera i processer, återanmäla problem och lösa tekniska svårigheter. Nästan två tredjedelar förlorar minst tio minuter om dagen på grund av it-system som hänger sig, och i många fall kostar dessa förseningar företagen mer än 100 dollar per anställd och vecka.
För ett företag med tusentals anställda kan dessa kostnader snabbt bli betydande.
It-chefer är inte immuna. Nästan tre fjärdedelar av dem säger att de i genomsnitt förlorar minst en timme per vecka på problem som åtkomstproblem, långsamma system, förseningar i godkännanden eller långsamma it-åtgärder.
I genomsnitt förlorar en anställd cirka tre och en halv timmes arbetstid efter att ha lämnat in en helpdeskförfrågan, konstaterar Gil Pekelman, vd och medgrundare av Atera.
– Det är tiden från det att han öppnar ett ärende tills någon återkommer till honom. Det är tiden det tar att lösa problemet, och det är omställningskostnaden för den anställde. Han arbetade med en sak, han går nu över till något annat, och han måste nu återvända.
Ignorerade kostnader
Även om Atera beställde undersökningen för att marknadsföra sin AI-drivna helpdesklösning, säger andra it-experter att siffrorna i undersökningen kan vara konservativa.
De flesta organisationer underskattar kostnaderna för it-ineffektivitet, säger Collin Hogue-Spears, teknisk expert hos app-säkerhetsleverantören Black Duck Software.
Även om många stora företag har motsvarande över 200 anställda i förlorad produktivitet på grund av it-friktion, syns inte kostnaden på en enda budgetpost, säger han.
– Siffrorna i den här studien stämmer överens med vad jag ser i företagsmiljöer. Det verkliga misslyckandet är inte att friktionen existerar, utan att de flesta ekonomiteam aldrig har ombetts att titta på den.
Han rekommenderar att it-chefer ska använda verktyg för att mäta den digitala upplevelsen och sammanställa kvartalsrapporter.
– Om din ekonomichef granskar personalstyrkan varje kvartal men aldrig har sett ett friktionsbetyg, finansierar du skuggpersonal och kallar det för omkostnader, säger Hogue-Spears.
– It-friktion är inte en kostnadspost. Det är en spökpersonalstyrka.
En viss it-friktion är oundviklig, och företagets storlek förvärrar ofta problemet, tillägger han. Krav på regelefterlevnad, multicloud-miljöer och andra komplexa implementationer bidrar till problemet.
– Bra cio:er minskar belastningen; ingen avskaffar den. Organisationer med starka digitala upplevelser rapporterar mätbart mindre produktivitetsförlust än organisationer utan dem, och den skillnaden bevisar att ledarskap spelar roll.
Myten om perfektion
Viss it-ineffektivitet är nödvändig, säger Frank Meltke, vd för konsultföretaget Contraco som specialiserar sig på digital transformation.
– Friktionsfri it är en illusion. En helt friktionsfri miljö är, om den existerar, en osäker eller oerhört dyr sådan.
Starka säkerhetsprotokoll och efterlevnadskrav medför en viss nivå av metarbete, säger han.
– Studien mäter verklig friktion, men den skiljer inte nödvändig friktion från onödig friktion. En framgångsrik it-ledare strävar inte efter att eliminera all friktion. Målet är att säkerställa att de processer som finns på plats skyddar organisationen.
Även om viss it-friktion är oundviklig drabbar problemet små och medelstora företag hårdast, konstaterar Meltke.
Atera-undersökningen omfattar 1 000 heltidsanställda och 500 ledande befattningshavare och seniora företagsledare vid amerikanska företag med mer än 1 000 anställda, men en undersökning av mindre organisationer skulle kunna visa på ett ännu större problem, tillägger han.
– Medan en anställd på ett stort företag kanske förlorar 45 minuter på att vänta på ett helpdeskärende, förlorar en anställd på ett små- eller medelstort företag den tiden eller ännu mer på att försöka lösa problemet själv.
Situationen är ännu värre för en enmansverksamhet.
– Matematiken är brutal. Du är vd, genomförandeteam och it-avdelning. Varje minut som går åt till att formatera ett dokument, kämpa med en e-postintegration eller manuellt märka en uppgift är en minut som stjäls direkt från intäktsgenereringen.
Meltke rekommenderar att mindre organisationer håller sina it-installationer enkla.
– I stället för att lappa ihop ett dussin billiga, enfunktionsappar som kräver konstant underhåll och manuell datainmatning, bör fokus ligga på ett mycket litet antal högpresterande, pålitliga verktyg, säger han.
– En enda premiumplattform som hanterar CRM, fakturering och schemaläggning kommer att prestera betydligt bättre än en fragmenterad samling av fem gratisverktyg.
AI till undsättning?
Dessutom kan AI-drivna helpdesktjänster bidra till att påskynda svaren och få medarbetarna tillbaka till produktivitet snabbare, säger vissa experter. AI kan ännu inte hjälpa till med styrningsrelaterade friktioner, men det kan automatisera vissa helpdeskfunktioner, säger Meltke.
– Automatiserade helpdeskverktyg hanterar repetitiva nivå 1-ärenden, återställning av lösenord, åtkomstförfrågningar och kända felmönster mycket bra, och de gör det snabbare än någon mänsklig kö. För organisationer som hanterar stora volymer av rutinärenden är det en verklig och mätbar vinst.
Ateras Pekelman argumenterar också för AI-drivna helpdesktjänster och säger att de kan minska svarstiden från timmar till minuter. AI kan också hjälpa företag som kämpar med att hitta kvalificerade it-proffs, säger han.
– Det vi ser på marknaden är att duktiga it-medarbetare är en bristvara. Men genom att använda AI frigörs resurser som kan ägna sig åt projekt som de inte kunde göra tidigare och som var mycket viktiga för företaget.